Vad är och vilka driver Seriekatalogen.se
Seriekatalogen.se är ett ideellt, fristående projekt med mål att lista Sveriges serieutgivning. Vi som arbetar med katalogen har tillsammans en bred kunskap inom serier, gamla som nya, mainstream som obskyra, dyra som billiga, eftertraktade som oönskade. Vi som driver Serieforum.se är alla samlare, med skilda specialområden och vi har alltid ögonen öppna efter nya och gamla publikationer. Tillsammans har vi referensmaterial och en kunskapsbas som stabil grund och förutsättning för det här projektet. Men vi har också ett enormt nätverk med både samlare och säljare inom branschen. Tillsammans driver vi och uppdaterar Seriekatalogen.se.Vad är serier och vad registreras i Seriekatalogen.se
Först och främst vill vi upplysa om en faktoid som är att The Yellow Kid (1895) är den första serien någonsin, men faktum är att bara i Sverige finns det flera utgivningar som är tidigare, exempelvis Johan Fredrik Constantin Burmans Karrikatyrer (1883). Men vad är serier egentligen? Ämnet har länge diskuterats och serievetaren och serieskaparen Scott McCloud tar bl.a. upp detta i sin bok Understandning comics: The invisible art (1993). I den står följande att läsa som en av hans definitioner på vad serier kan vara: ”Sidoställda, föreställande och andra bilder i avsiktlig sekvens”. Men i den definitionen ryms mycket, exempelvis: hieroglyfer, säkerhetsbladet på flygplan, illustrerade manualer, Bayeuxtapeten och filmremsor.
The Yellow Kid wrestles with the tobacco habit., 1896 av R. F. Outcault.
Säkerhetsblad för flygplan.
The Horse in Motion, 1878 av Eadweard Muybridge.
Bygganvisningar från Lego.
Instruktioner från IKEA.
Behöver serier vara inrutade? Kan serier vara abstrakta och nonfigurativa? Kan serier vara en bild per sida eller måste det vara flera stycken samlade sekvenser på en sida? Vissa menar det. Det blir tydligt att gränsen inte är tydlig för vad som är serier och inte, att det inte råder konsensus kring detta. Vi har tagit tillvara på ”avsiktlig sekvens” lite extra från McCloud och översatt det till vad intentionen med verket är. Är det menat som en typ av serie, ja då är det troligt att den godtas av katalogen. Är objektet i fråga i gränslandet för vad serier är kan den eventuellt också godtas. Det finns nuförtiden en generell uppfattning om vad serier är och i de flesta fallen är ingen oense, men där det råder delade meningar eller förvirring tas varje objekt individuellt upp för bedömning.
Serier - den osynliga konsten (1995, Medusa) av Scott McCloud (originaltitel: Understandning comics: The invisible art).
Seriekatalogen.se har valt att innefatta serier på svenska, utgivna för svensk publik, i Sverige. Även här finns undantag, såsom samiska Bamse - máilmmi gievrramus guovža (2013), då samiska är ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk. Publikationer som innehåller serier med olika språk, men minst 50 % på svenska, är också registrerade. Utgivning av serier på svenska återfinns i de finlandssvenska delarna av Finland. Dessa faller då utanför ramarna för Seriekatalogen.se, dock finns andra publikationer upptagna i katalogen såsom Episoder från Auschwitz (2009) som såldes i Polen men som var riktad åt svensk publik (och som senare givits ut även i Sverige).
Bamse - máilmmi gievrramus guovža (2013), #3 2014.
Ett relativt nytt begrepp är s.k. enrutingar. Dessa skämtteckningar består av en enda teckning och brukar ha en punchline. Kända för sina enrutingar är exempelvis Sara Granér, Hans Lindström och Nina Hemmingsson. Enrutingar och skämtteckningar är överlag bortvalda i katalogen, men en del har slunkit med och ”hellre fria än fälla” blir mottot här.
Enrutning av Sara Granér.
I många fall är det som sagt inget att orda om i frågan om något är serier eller ej, men sen finns de fall som innehåller antingen experimentellt, gammalt eller på annat sätt udda material där Seriekatalogen.se måste göra en bedömning. Och en gräns måste dras, även om den sen tänjs och flyttas fram och tillbaka. Därför kan en publikation stå med i katalogen och en annan inte, trots att de kan tyckas vara snarlika.
Informationen
Varje titel på Seriekatalogen.se har en fast struktur för information. Varje del gås igenom steg för steg nedan och förklarar hur de olika elementen ska utläsas och avkodas med tillhörande förtydliganden.Förlag:
Här anges förlaget publikationen givits ut på. I en utgivning kan förlaget byta namn, förlaget eller publikationen kan bli uppköpt eller av annan anledning ändras, i sådant fall är perioden för varje förlag angiven.Tryckinfo:
Här anges den generella informationen om utgivningen i tur och ordning enligt syntaxen nedan:[Bredd x höjd, sidantal, tryckfärg, inbindning.]
Varje publikation kan avvika från utgivningens standardinformation. Den kan ha ett annat mått, ett annat sidantal o.s.v. Detta anges i så fall separat inom parentes på publikationens individuella rad. Olika upplagor tilldelas en egen informationsrad. Vissa utgåvor trycks i olika varianter och/eller ny upplaga som kan ha ett nytt, omarbetat omslag. Även dessa står angivna på egna rader.
Mått:
Bredd x höjd, angivet i centimeter, avrundat till närmsta 0,5 cm (för att undvika förvirring när informationsraden läses skrivs mått med halva centimetrar med en punkt istället för ett kommatecken, alltså 13.5 och inte 13,5).Sidantal:
Sidantalet innefattar blanka sidor, försättsblad, onumrerade sidor, ja, allt som är mellan pärmarna. Viktigt att notera är att många utgåvor påbörjar sin numrering efter ett blad, vilket vi som benhårda samlare ser ner på, och därför kan en publikation med exempelvis 48 som sista numrerade sida vara indexerad med 52 sidor i katalogen. Troligtvis har den publikationen då två onumrerade blad, sannolikt först och sist. Dock ska det nämnas att Seriekatalogen.se avviker från sina principer och tidigare slutsatser om förlegade standardformat som album, serietidning och pocket. Pärmarna ingår nämligen inte i sidantalet för alla angivna publikationer. På de som vi i folkmun kallar serietidningar börjar numreringen oftast på omslaget (vänd upp första sidan i en Fantomen (1950) ska du se att på högra sidan står det ”s.3”). Som redan etablerat så är det annorlunda med exempelvis inbundna utgåvor som t.o.m. kan ignorera försättsblad. I dessa har vi inte räknat med pärmarna i sidantalet. Gränsdragningen för när pärmen räknas med och inte är därför aningen godtycklig, men tumregeln är att om pärmen är inräknad i objektets egna sidnumreringen (som iFärgtryck:
Här är egentligen inga konstigheter. Det finns i huvudsak två typer av färgtryck som används i Sverige idag; färg (färg) eller svartvitt (sv-v). Tidigare, främst 70-talet och bakåt, förekom tvåfärgstryck som här skrivs som exempelvis sv-v-grön för svartvitt och grönt.Inbindning:
Det finns en uppsjö av olika inbindningstekniker som ibland för en lekman kan skilja sig mer eller mindre från varandra. Skillnaderna mellan kartonnage och inbundet, pocket och häftbundet o.s.v. kan vara knepiga. Seriekatalogen.se har buntat ihop de olika inbindningarna till i huvudsak fyra olika inbindningskoder och har på så sätt fått otaliga tryckare att gnissla tänder och vända sig i sina gravar. Vi gör nämligen exempelvis inte skillnad på kartonnage, inbundet, klotband eller trådhäftat.Med häftad (hft) menar vi en publikation som är klammerhäftad och enbart klammerhäftad, utan pålimmat omslag eller dylikt. En klassisk serietidning är, i vår mening, häftad.
Med inbunden (inb) menar vi kartonnage, klotband, inbunden och de utgåvor av trådhäftade publikationer som har hård pärm.
Med limmad (lim) menar vi pocket, limmad, storpocket och de utgåvor av trådhäftade publikationer som har mjuk pärm.
Sen har vi danskt band (danskt band) som en egen kategori, med invikta flikar på omslaget som kännetecken.
Om publikationen gavs ut med ett skyddsomslag anges det.
Antal publikationer:
Här anges det totala antalet publikationerna som är utgivna. Inom parantes benas det ut hur många av dessa publikationer som är 1:a upplagor, senare utgåvor samt varianter.Skapare:
Skapare betyder inte nödvändigtvis personen eller personerna som skapade serien från början, utan syftar oftast på vem som tecknat och/eller skrivit manus. Vanligtvis anges tecknar och/eller manusförfattare. Tuschare, översättar och andra inblandade är tyvärr oftast inte upptagna i vårt register.Tryckår:
Tryckår och publiceringsår är inte samma sak, men de behandlas samma här. Eller rättare sagt så går publiceringsåret före. Publikationstakten för Kalle Anka & C:o (1948) är 53 nummer per år, alltså ett nummer i veckan. Första numret i en årgång trycks upp innan årsskiftet men den är inte officiellt utgiven förrän efter årsskiftet, och det angivna tryckåret är oftast (dock inte alltid) året efter årsskiftet, och det är det året som redovisas här.Bilagor:
Bilagor benämns separat med Bilaga: . Bilagor kan komma i alla former; vykort, klistermärken, prenumerationskuponger, nyckelringar, leksaker, en extra tidning t.o.m. godis och frön har förekommit. De är ibland fästa eller inhäftade i eller på publikationen på något sätt. Det kan exemplevis handla om en omslagsbilaga, en poster inhäftad i mittuppslaget, klistermärken eller samlarbilder som är fastklistrade på någon sida. Bilagorna kommer ibland lösa och ibland är hela publikationen inplastad av förlaget, med bilaga. Flera bilagor kan förekomma i en och samma publikation. I de fall då bilagan ingår i sidnumreringen ska den, för att publikationen ska vara komplett, finnas. Vissa bilagor är enormt eftertraktade och kan många gånger vara värda mer än själva huvudobjektet. Då en bilaga har ett tillhörande prisindex i katalogen syftar dessa priser enbart till bilagan. På senare år har leksaker blivit allt vanligare, speciellt bland titlar riktade till barn. Detta medför ofta att publikationen har brytveck då hantering och lagerhållning blir betydligt påtagligare.Varianter:
En publikation kan av olika anledningar givits ut i två eller flera varianter samtidigt, till exempel för att marknadsföra en tidning vid ett evenemang som på Bok- och biblioteksmässan. Vid sådana tillfällen benämns den ena som en variant med (v).Innehåll:
Vanligtvis gäller detta samlingsvolymer för att informera om vilka nummer eller kapitel som en publikation innehåller, men även innehåll av exempelvis antologier med skapare och/eller eventuellt titel.Samlar- och idolbilder:
Samlar- och idolbilder (vanligtvis tryckta på omslagets baksida) är för många samlare intressanta. Dessa bilder redovisas på en separat rad då de förekommer.Kommentar/anmärkning:
Vissa publikationer är i behov av att förtydligas, utvecklas och på andra sätt informeras kring. Publikationer kan ha tillverkningsfel om sträcker sig över stora delar av upplaga, den kan vara felmärkt eller ha andra kännetecken värda att notera. Vid sådana tillfällen finns anmärkningen på en egen rad under publikationen.ISBN:
Inga konstigheter. Både ISBN10 och ISBN13 kan anges, utan mellanrum eller bindestreck.Baserad på:
En del publikationer är baserade på andras verk och givetvis ska dessa personer nämnas.Titlebyte:
Titlar har bytt namn, slagits ihop med andra titlar och delat sig. Då det hänt finns länkar att följa. Har titeln bytt namn till en snarlik titel är titelbytet angivet inom titeln och alltså inte som en länk till den nya titel, exempelvis Gustaf (1984) till Gustaf med hans vänner till Gustaf med Orson till Gustaf.Indexförteckning:
Då en utgivning kan innehålla många olika serier blir det lätt plottrigt att rada upp allt innehåll under respektive nummer. Vi har därför skapat en indexsida för kalenderbitaren där serieskapare, serietitel kan listas samt vilka nummer du hittar dem i.Hur värderar Seriekatalogen.se
För det första ska priserna ses som riktpriser och inte som budord. Ett objekt kan vara värt mycket för en person men i det närmsta sakna värde för andra. Ett ovanligt objekt är inte per automatik dyrt. Fantomen (1950) #1 1950 som säljs då och då på auktion inbringar stadiga summor mellan 6.000 kr – 12.000 kr för ett fint exemplar. Jämför det med en publikation som Rookie (1953) som mycket sällan säljs och när den väl gör det handlar det om några hundralappar.Vi bakom Seriekatalogen.se genomför själva och håller koll på köp och försäljningar och samlar ständigt in information om priser. Tillsammans diskuterar vi internt och visar på exempel för att kunna uppskatta värdet på ett objekt. Men kanske har du sett något säljas mycket dyrare eller billigare än vad som finns angivet i katalogen. Det kan ha många förklaringar. En kan vara att vi har fel, för vi är inte allvetande, men vi är oerhört lyhörda men också i det rättvisa i bedömningarna. En annan förklaring kan vara budtrissning, eller rättare sagt två personer som budkrigat på en auktion. En tumregel kan då vara att kika på när tredje och fjärde budgivaren gav upp, men det finns inga absoluta sanningar här heller. Allt går tillbaka till vad plånboken tillåter i kombination med habegäret. En tredje förklaring kan vara en temporär ökning. Sådana finns det flera exempel på, till exempel när Tintins äventyr (1968) #22 Tintin i Kongo uppmärksammades och var uppe för diskussion att gallras ut från biblioteken. Priserna sköt i höjden och ett album som tidigare sålts för 50 kr – 100 kr låg plötsligt kring 500 kr – 2.000 kr under några månader. Ibland när ett relativt vanligt objekt får ett högre slutpris än vad som är brukligt tenderar marknaden att fyllas av fler likadana objekt, som förblir osålda eller säljs betydligt billigare. Priser tenderar att under en period stiga av exempelvis relaterade filmpremiärer o.dyl.
Objekt som sällan säljs i toppskick eller i vilket skick som helst är svåra att ge en rättvisande prisbild eftersom det inte finns referenspriser på tidigare försäljningar, och i de fallen jämför vi bl.a. med liknande objekt för att kunna göra en uppskattning. En del, speciellt av de riktigt gamla utgåvorna, har inget angivet riktpris för toppskicken utan anges istället med ***. Detta för att det med stor sannolikhet inte finns kvar exemplar som lever upp till skickkraven eller så skulle en uppskattning vara för osäker.
I vissa guider står det att läsa att deras priser är vad en köpare skulle få betala i en välrenommerad seriebutik och att priserna samlare emellan är ca hälften. Detta menar Seriekatalogen.se är helt felaktigt och en aning befängt. Ett objekt är värt vad det är värt, oavsett säljare. Men visst är det en fin tanke att en privatperson skulle sälja sin Kalle Anka & C:o (1948) #1 1948 till dig för halva priset av vad en seriebutik skulle sälja den för.
Feltryck
Det finns en rådande myt om att feltryck med exempelvis ett extra omslag, en blank sida eller tre klamrar i ryggen, skulle vara oerhört värdefulla. Få serietidningar med feltryck är eftertraktade. Det finns vissa samlare men oftast köps exemplar som kuriosa, men att ett feltryck inbringar mer pengar än ett felfritt exemplar är nonsens, motsatsen är oftast verkligheten.Skicka in material
Då och då smyger det in fel i katalogen och ibland saknar vi information helt och hållet om ett objekt. Därtill saknas många bilder. Om du kan och vill hjälpa till är du välkommen att höra av dig till oss. Glöm i så fall inte att bifoga Seriekatalogen.se-länken på titeln. Kontaktinformation hittar du här.